Det står still

Jahapp... På söndag är det exakt 5 månader kvar till bröllopet. Det känns som en hel evighet, men jag vet att det kommer att gå snabbt.
Just nu står det mesta still, det finns inte så mycket vi kan göra innan vi har pratat med de ute på Hemvärnsgården.
Vi kan inte skicka ut inbjudningarna föränn vi har ett OSA-datum och det kan vi inte få innan vi har pratat med HVG om när de behöver veta hur många som kommer.
Vi kan inte handla sprit innan vi vet hur många som kommer.
Vi kan inte skriva ut festprogram innan vi vet vem som kommer eftersom gästens namn ska stå på festprogrammet.
Vi kan inte skriva ut vigselprogrammen innan vi har pratat med kyrkpersonalen (har iofs. inget med HVG att göra) och innan vi vet hur många som kommer.
Ja, ni hajar... Det står därför ganska still just nu.

Har börjat bli irriterad på folk som frågar om min vikt hela tiden, jag vet att jag själv har sagt att jag vill gå ner tills bröllopet, men ändå.
Måste man vara smal för att gifta sig? Har de nån viktgräns i kyrkan eller?
Speciellt min mamma tjatar, hon är väldigt nervös för att jag ska se ut som jag gör idag på min bröllopsdag.
Det första hon sade till mig när hon fick reda på att jag och M. skulle gifta oss var inte "grattis" utan "oj, nu får du ligga i hårdträning".
Tack mamma! Jag känner verkligen kärleken flöda!

Underbara M. har sagt att han tycker att jag är fin hur jag än ser ut och det är ju det viktigaste. Han sade att han älskar ju mig när jag sitter i mina myskläder och med min nuvarande vikt!
DET är kärlek!!!